Lysande

Oj, vad snälla recensenterna är i Värmland.
Efter premiären är man alltid nyfiken på vad tidningarna tycker. Även om publikens reaktioner är viktigaste så är det ju kul om även recensenterna är positiva.

Så här skriver Nya Wermlands Tidningen:
(Recensionen kan även läsas på nätet: www.nwt.se/noje

Skrattorgie med onödig paus

Pengarna eller livet?
Quality Hotel Selma Lagerlöf, Sunne

FAKTA
!: Glöm Baileys tjejer. Nu är det blandningen Gin och Cognac som gäller!

?: Varför ha paus 21.30 en fredag? Man blir ju bara sovtrött.

Vad får man genom att sammanföra Lasse Brandeby, Roland ”Teliapappan” Nordqvist och Martin ”Fråga Olle” Björk? Jo, en skrattorgie. Ray Cooney-farsen Pengarna eller livet börjar med att två portföljer byter ägare. Varav en är knökfull med pengar.


Det är en klassisk förvecklingskomedi med ett högt tempo, roliga karaktärer, galna infall och givetvis en rafflande upplösning. Det börjar lite trevande, ett och annat fniss hörs i lokalen, men lossnar inte riktigt. Detta trots att huvudrollsinnehavarna Fredrik Hallgren (Åke) och Anna Norberg (Sigrid) gör ett mycket bra jobb. De är precis så farsartat uppskruvade som vi vill att de ska vara.
När Martin Björk dyker upp som en förvirrad taxichaufför är proppen ur. Gapskratten avlöser varandra. Han är så otroligt rolig både i minspel och tajming att det inte går att värja sig. Det här är verkligen kul.


Roland Nordqvist gör också en jättebra insats. Hans balanserade karaktär är rolig, utan att vara allt för farsartad om man säger så. Tempot ökar ytterligare, det är som att åka virvelvind, allting snurrar snabbare och snabbare och när den stackars förvirrade Pontus, väl spelad av Lasse Brandeby, säger ”Nu går det allt väldigt fort här” skrattar alla.
En replik som återkommer i olika variationer. Hans fru Bettan (Anna Ulrika Ericsson) gör också bra ifrån sig. Det hade varit kul att se mer av henne, i en drivande roll. Skratten ökar i samma takt som tempot. Till slut ligger hälften av publiken konstant framlutade i ett enda stort gapskratt. Då blir det paus. Tala om tvärbroms.


Efter pausen har ensemblen en liten uppförsbacke. Skrattoppen nåddes innan avbrottet, många har ätit något och är lite bekvämt småmätta och det är fredagskväll. De gör sitt bästa och skratten kommer. Men det som överväger i andra akt är för min del fascinationen över hur intelligent ihopvävd handlingen är. Kort sagt: Detta är en genomarbetad, kul och slagkraftig föreställning.


Camilla Eriksson

Recensioner

Värmlands Folkblad var lika snälla.

Recensionen är införd i tidningen den 5/1 (den finns även på nätet på www.vf.se/kultur och nöje men jag tar mig friheten att saxa ett fylligt utdrag den här nedan:

"Otroligt tempo i hetsig berättelse

Konsert/Scen Det är en skickligt utförd fars, men den största behållningen är att se skådespelarnas kraftsamlingar för att inte brista ut i gapskratt när situationen är som vansinnigast, tycker Elinor Hägg efter att ha sett Pengarna eller livet i Sunne.

Pengarna eller livet
Plats: Quality Hotel Selma Lagerlöf
Publik: 200
+ Skickligt utfört med själ och passion.
- Lite för lång.


Det är dags att leva upp till sitt namn, tycker Mattias Nord, vd på Quality Hotel Selma Lagerlöf där Pengarna eller livet har premiär. Och var skulle man annars anamma berättartraditionen om inte i Gösta Berlingsalen i Selma Lagerlöfs sagolika Sunne?
Några mindre uppsättningar, en och annan konstutställning samt inrättandet av ett bibliotek har fått värma upp inför höstens storsatsning, som lånat fars av britten Ray Cooney. Ett kändistätt arrangemang som med namn som Anna Norberg, Lasse Brandeby, Johannes Brost, Roland ”Teliapappan” Nordqvist och Martin Björk lockat välfyllda stolsrader.
Med otroligt tempo sugs samtliga genast in i en hetsig berättelse om pengar på villovägar, moraliska dilemman och konsten att ljuga knut på sig själv.
Det är fars. Av det kvicka, i vissa fall även oväntade, hastiga slaget. Tempot tar bort potentiell långtråkighet men framåt slutet, efter två timmar, börjar det bli svårt att uppmana ork för att hänga med i svängarna.
Men för den som älskar att vrida sig i skrattplågor till spring-i-dörren-fars med de sedvanliga inslagen av alkohol och utomäktenskaplig (och inomäktenskaplig för den delen) erotik har en fantastisk höst i Sunne att se fram emot.
För mig ligger dock den största behållningen i att se skådespelarnas kraftansamlingar för att inte brista ut i gapskratt när situationen är som vansinnigast på scen.

Elinor Hägg