För drygt ett år sedan utökades familjen med vår underbare Armando.

Det var ett beslut som skänkt oss stor glädje och mycket kärlek.

Trognare och snällare hund är nog svårt att hitta. Det har förstås fått till följd att han blivit en smula bortskämd. Men för det får vi skylla oss själva. Vi lämnar honom ytterst ogärna och väldigt sällan ensam. Möjligen någon enstaka gång och då högst för en timma.

Praktiskt taget varje dag åker husse med honom till hundgården i Önsta Gryta. Den ligger sju km bort. Efter en stund i hundgården tar vi en promenad på ett par kilometer. Finns där andra hundar i hundgården leker han gärna med dem. Hundgården på Råby är bedrövlig så den undviker vi.

Hemma sover han gärna en stund med husse eller matte i sängen, men sedan drar han till soffan där han kan bre ut sig som han vill.

Vi turas om att promenera med honom, beroende på tjejernas jobb/skol-schema.

Husse har under sommaren gått dagliga promenader på i snitt 6-7 km, vilket varit väldigt hälsosamt för husse.

Den enda hundmat han gillar är för övrigt Frolic. Annars föredrar han korv, kött/kycklingbullar.

Och så förstås gärna lite leverpastej.

Jag vet att många skaffade "pandemi-hundar" förra året men Armando hör inte till den kategorin. Möjligen skulle man kunna klassa honom som "pensionärshund" eftersom han är mitt sällskap när tjejerna jobbar eller är i skolan. Men när de är lediga hjälper de till att skämma bort honom.

Tillbaka får vi massor av kärlek.🤩Och vi försöker bjuda tillbaka för det förtjänar han.